Ändringar:
2007-08-29 – Stavfel rättade.
2006-12-26 – Länkar till sidor har fixats.
2006-10-10 – Allt är klart och online
Hur man blir påverkad av asperger
De flesta böcker i psykiatri är skrivna av personer som inte har det de skriver om och ärligt talat inte vet ett skit om hur det verkligen är. Visst de kan iaktta och testa men de lär ända aldrig veta hur vardagen ter ser för personer med t.ex. asperger. Jag har läst många böcker om asperger men det för först när jag läste boken Guide i helvetet av Gunilla Brattberg som jag verkligen förstod hur asperger påverkar vardagen. Boken är upplagd som en ordbok och kan för en del vara jobbig att läsa.
Men nu till skälet varför jag gör denna sida. Jag må inte ha samma författartalanger som Gunilla (tror jag, långvarig mobbning plus asperger har skadat mitt självförtroende) men jag tänkte ändå försöka ge en kortfattat förklaring till asperger baserad på de kriterier som ges i DSM IV. Det var först när jag började läsa kriterierna som jag förstod hur svår den här uppgiften skulle bli. Om man ska förklara något så måste man förstå det själv och det är inte helt lätt. Lägg där till att alla kriterier inte passar in på alla. Vissa har mer av något andra mindre.
Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR
A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt:
(1) påtaglig bristande förmåga att använda varierande ickeverbala beteenden såsom ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester som ett led i den sociala interaktionen
Nog att jag måste jämt tänka på hur länge jag ser i någons ögon och om jag kanske borde sluta med det och titta bort men vem säger vad som är rätt. Vad är rätt när det gäller hur kroppshållning och gester ska vara. Kan någon förklara det för mig. Står det i någon bok, i så fall vilken.
(2) oförmåga att etablera kamratrelationer som är adekvata för utvecklingsnivån
Kan det vara det att jämt i tidigare år så har jag känt mig mer hemma hos vuxna än hos de andra barna. Barn har jämt varit så töntiga tycker jag i alla fall när jag gick på fritids och så. I senare år på gymnasiet blev det bättre. Visst jag har fortfarande träffat många som borde gå på dagis istället men jag har åtminstone träffat andra som var trevliga. När jag nu tänker på det så inser jag att de flesta av dom mer ”vuxna” var tjejer, i alla fall när jag gick handelsprogrammet. Vid senare studier blev det jämnare mellan könen mest för att det var mindre antal tjejer i dom kurserna.
(3) brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra (t.ex. visar inte, tar inte med sig eller uppmärksammar inte andra på sådant som är av intresse)
??? får duga som sammanfattning. Har det något med att man inte gillar sånt som andra gillar. Jag tvivlar starkt på att någon bryr sig hur det går med mina modellflygplan, betyder det att jag ändå borde bry mig om hur det går för någon annans intressen. Här är ett tydligt skäl till varför det inte alltid är så lätt att veta om man har en diagnos eller ej. Förhoppningsvis så vet personen som skrev det vad som menas.
(4) brist på social eller emotionell ömsesidighet
Vem är det som säger att bara personer med AS har det problemet. Jag har ofta blivit retad för att jag tyckt fel. Vart var deras ömsesidighet. Sen att jag gillar ensamhet har väl inget med saken att göra. Jag kan vara social i rätt miljö om jag blir bra bemött. Och vem vill dela ut sina känslor hur som helst. Det är sant att jag ibland håller inne vad jag känner men det beror oftast på att miljön är sån att jag inte vill avslöja vad jag känner. TEX. Tycker jag det är lättare att avslöja mina tankar så här än att säga dom till någon. Att visa känslor är inte alltid så lätt men tro mig när jag säger att jag har känslor även om jag inte alltid kara av att visa dom.
B. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter vilket tar sig minst ett av följande uttryck:
(1) omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering
Luke Jackson frågade sig i sin bok Miffon, nördar och Aspergers syndrom, ”När är en fix idé inte en fix idé? När det handlar om fotboll.” Om jag skulle lära mig namnet på alla lag som spelar i allsvenskan och vilka spelare som är mest kända från varje lag så skulle få se något konstigt med det. Men att vara intresserad av modellflyg eller för den delen Lego är något konstigt i de flestas ögon. Varför? För visst stämmer väl ett intresse för fotboll in på kriteriet ovan. Ändå ses folk som är väldigt intresserade av datorer som ett konstigt folk ofta kallade nördar när andra som har ett lika kraftigt intresse för sport blir snarare berömda för sitt kunnande. I vårt IT-samhälle så borde väl datakunskap värderas högre än någon töntig bollsport kan man tycka.
(2) oflexibel fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer
Jajamensan! Även om jag skulle vilja påstå det motsatta så har jag något som driver mig att t.ex. duka bordet på nästan exakt samma sätt varje dag. Det varierar beroende på om det är frukost, lunch eller kvällsmat men vid varje måltid dukar jag väldigt lika. Jag vet inte varför jag gör det men det känns fel på något sätt om det inte står på ett visst sätt. Vidare så är jag väldigt noggrann när det gäller att sortera filer i datorn men det är egentligen inget fel eftersom om man inte har ordning så blir det lätt fullt på hårddisken och det är inte bra. Några andra ritualer har jag inte vad jag vet men kanske har jag det men att jag inte tänker på det.
(3) stereotypa och upprepade motoriska manér (t.ex. vifta eller vrida händerna eller fingrarna, komplicerade rörelser med hela kroppen)
Jajamensan. Om jag förstår det rätt så är det vanligt att man får mer än en grej som kan klassas som neurologisk störning inom autismspektrumet. Dit hör förutom autism och AS även Tourettes syndrom. Jag känner ofta att jag vill klappa takten på något sätt eller skaka på huvudet när jag lyssnar på musik som nu.
(4) enträgen fascination inför delar av saker
Definitivt! Få saker intresserar mig så som att veta hur mekaniska saker fungerar. Vilka saker det är varierar men gemensamt måste man nog säga är att ofta vill jag veta hur de ser ut på insidan också. En hemsida jag kan rekommendera i det sammanhanget är www.howstuffworks.com som har många artiklar om apparater t.ex. hur cd-läsare och bilmotorer fungerar. Min största hobby har varit och är fortfarande att bygga med Lego. Många må tycka att det är barnsligt men jag lovar att som vuxen bygger man saker som barn bara kan drömma om att bygga. [Länk till stor modell] Få aktiviteter kräver sån känsla för detaljer som att bygga saker med Lego men ändå händer det ofta att slutresultatet inte blir så lyckat för att jag har tänkt för mycket på detaljer och inte sett till helheten. Ofta beror det på att jag vill bygga något som jag inte har kunskap eller delar till eller att jag vill blir klar fort och då blir det fel.
C. Störningen orsakar klinisk signifikant nedsättning av funktionsförmågan i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
Varför finns det här med? Jag menar det finns ju mycket som kan påverka det här så varför ha med det. Det är inget som är specifikt för asperger.
D. Ingen klinisk signifikant nedsättning av den allmänna språkutvecklingen (t.ex. enstaka ord vid två års ålder, kommunikativa fraser vid tre års ålder).
Jag gick ett tag hos talpedagog pga. sent eller dåligt tal men alla är ju olika. Det enda jag vet med säkerhet är att jag gick ett år på en skola där jag blev mobbad och att jag inte kunde värja mig vid senare mobbning och därför blev ännu mer inbunden och tillbakadragen, något som fortfarande kvarstår. Inte blir det bättre av att när jag mötte den som mobbade mig många år senare så stavade han uruselt och har tydligen haft många problem i skolan. Men varför var han tvungen att vara på mig för.
E. Ingen klinisk signifikant försening av den kognitiva utvecklingen eller i utvecklingen av åldersadekvata vardagliga färdigheter, adaptivt beteende (utöver social interaktion) och nyfikenhet på omgivningen i barndomen.
Jag förmodar att jag borde slå upp det där men jag nöjer mig med att konstatera att det lilla jag fattar verkar stämma.
F. Kriterierna för någon annan specifik genomgripande störning i utvecklingen eller för schizofreni är inte uppfyllda.
Genomgripande störning? Det är uppenbart att de här kriterierna inte skrevs för lekmän. Nå väl mer behöver väl inte sägas.
Vad kriterierna inte tar upp
När man läser kriterierna kan man lätt få uppfattningen att de ger en heltäckande bild av hur det är att ha asperger men det gör de inte. Det var därför jag hade svårt att tro att jag hade AS tills jag läste de böcker jag nämnde ovan. Speciellt var det delen om filter som berörde mig. Hon skrev att hon inte hade några filter för inkommande ljud, m.a.o. att hon inte kunde stänga ute dem och när jag läste det började jag nästan gråta för precis så är det för mig. Så länge jag kan minnas har jag alltid störts av ljud omkring mig, även låga. Riktigt jobbigt är höga plötsliga oväntade ljud. Jag säger oväntade för jag har inga problem med att lyssna på musik där det ibland blir högt fort. Men som ung hade jag väldigt jobbigt med smällare men sånt ser man inte mycket av nu för tiden.
Att läsa böcker kräver också en tyst miljö för annars kan jag inte höra vad jag läser. Intressant nog så har jag aldrig riktigt störts av ljudet av truckar när jag kört såna. Det är nog för när jag gör det är jag så djupt koncentrerad på att köra att jag glömmer allt annat. När jag nu har körkort så störs jag ändå inte av ljudet från bilen utan snarare tvärtom, jag behöver det. När jag tog körkort fick jag lära mig att höra hur fort motorn går och på så sätt kunna avgöra hur fort bilen går. Det går kanske bara att göra med automatväxlade bilar men det är ändå nyttigt. T.ex. gick motorn i bilen jag övningskörde med i ungefär 2000 varv/ minut vid 50 km/h och i ungefär 2500 varv vid 70. Om jag då vet hur motorn låter vid 50 så kan jag lätt märka om jag kör för fort. Vilken växel som är i spelar ingen roll då bilen sköter det själv men nu till det som jag märkte med min egen bil. Jag har inte lärt mig vilket varvtal den håller vid vilka hastigheter men jag vet hur den ska låta vilket funkar bra tills jag lyssnar på musik. Även om musiken är bra, (som den är eftersom jag valt den själv och kopierat till skiva), så gör den att jag inte hör motorn och på så sätt så kan jag inte avgöra hur fort jag åker. Fast det är egentligen bara en fara när jag kör på 30-vägar. På en motorväg spelar det inte så stor roll då det är lättare att hålla en viss hastighet när man kör fortare.
En annan sak som Gunilla Brattberg nämnde men som inte står i kriterierna ovan är vad hon kallade bristande automatik, m.a.o. att inte kunna göra saker automatiskt utan att tänka på dem. En sådan sak som jag märkt gäller växeln i bilar. När jag först började övningsköra hade jag stora problem med att växla. Teoretiskt är det lätt: släpp gasen, tryck ner kopplingen, lägg i önskade växel, släpp upp kopplingen och ge gas. Om jag kommer ihåg rätt vill säga. Problemet är att det där går an att göra på en tom parkeringsplats men blir desto svårare att göra i färd.
Nu kanske ni tycker att alla har problem med det där och att man lär sig till slut men så var det inte för mig. Jag försökte men det krävde mycket tankekraft varje gång så jag kunde inte tänka på annan trafik. Sen fick jag prova automat och det var väldigt annorlunda. Helt plötsligt försvann hela den komplicerade växelproceduren och det enda jag behövde göra var att gasa och styra. Nu bör jag nämna att jag sitter inte direkt och sover bakom ratten, det är fortfarande mycket att tänka på. Alla som har eller håller på att ta körkort vet att det finns väldigt mycket regler som man måste tänka på och anpassa till den rådande situationen samtidigt som man måste hålla koll på de andra trafikanterna.
Jag har kollat runt på Riksförening Autisms hemsida där jag tog kriterierna ovan men inte hittat någon diagnos som specifikt nämner problem med automatik. Sidan om AS nämner motorisk klumpighet men går inte djupare. Kanske är det så att de forskare som skrev kriterierna helt enkelt inte vet om det för de kan inte testa det utan tänker mer på de andra symptom som finns. Och om de som undersöks inte får frågor om det så berättar den inte om det. Eller så har jag helt enkelt misstolkat delar av texten.
Min förhoppning är att ingen ska behöva gå så länge som jag gått utan diagnos utan få den tidigt så att de vet hur de ska hantera de situationer som uppstår. Kanske blir det mer så då jag såg att en skola jag gått på söker lärare till en så kallad Aspergerenhet. Synd att den inte fanns tidigare.
Det finns 2 saker som gjort mitt liv till det helvete det är idag: AS och mobbning. AS har om jag förstått det rätt gjort mig till det jag är och att ta bort det är som att ta bort den jag är. Utan den skulle jag inte ha de intressen jag har så den är faktiskt inte så dålig under rätt omständigheter. Mobbningen däremot har bara varit dålig. Jag kan inte tänka mig något skäl till varför jag skulle vilja ha den för den har förstört mina chanser till ett lyckligt liv. Vissa må tycka att jag ger mobbarna rätt genom att tänka på dem och så men det är lättare sagt än gjort att glömma även om det är vad jag försöker göra. Tyvärr har det lett till att jag glömt mycket av sådant jag vill komma ihåg istället medan mobbningsminnena kvarstår.
En överaktiv hjärna
Min hjärna är verkligen överaktiv, något jag tror är typiskt för autistiska symptom som AS. Den vill tolka allting jämt och kan inte ignorera sinnesintryck utan ska bearbeta det när det kommer. Det gör att jag har ofta svårt att koncentrera mig. Öronen blir som mikrofoner speciellt när jag vill läsa till exempel. Därför varför jag skriver det här med hörlurar på mig trots att det inte alls är mycket ljud i lokalen jag sitter i. Men det finns ljud och dom hör jag. Jag kan inte stänga dom ute.
Jag tycker inte om höga ljud men stördes inte som jag sa tidigare av de truckar jag kört men det beror på att då var jag så koncentrerad så jag kunde tänka bort det. Tyvärr blir det helt annorlunda när jag läser och då måste det vara tyst. Jag kan inte förstå hur jag klarade skolan eftersom jag inte haft en enda tyst klass utom möjligtvis truckkurserna men det var annorlunda. Men jag minns att jag ofta var trött när jag kom hem från skolan och bara ville vila och ha tyst. Vila betyder förresten att jag fyller på med de ljud jag vill ha så tyst var det egentligen inte så ofta men det var ljud som jag vill ha, om inte annat för att försöka dränka ut ljudminnena från dagen som varit.
Relationer
Vad kan jag säga. Någon relation till tjejer har jag aldrig riktigt haft. Jo jag har gått i samma klass som dom men det är allt. Kärlek, vad är det egentligen och hur vet an att man är kär. Det sägs att ingen kan säga att man är kär utan det vet man bara. I så fall har jag nog aldrig varit kär utom kanske en gång. Den gången skiljer sig åt för att det var den enda tjej som jag inte klätt av med blicken. Tyvärr gick det inget vidare. När vi först umgicks på ett sommarlov så satt vi och pratade i en rasthall. På grund av min oförmåga att fokusera ljud så hade jag svårt att höra henne och fick säga va! då flera gånger. Jag vet fortfarande inte varför hon valde att prata med just mig och jag inte kan ha varit en särskilt trevligt samtalspartner. Nåväl trots att vi sen började på en ny skola ihop, (inte samma program) så vågade jag inte ta kontakt med henne igen. Det var ju hon som började prata med mig så därför gick det bra då. Dessutom har jag lättare för att prata med klasskamrater. Jag gick och höll koll efter henne det året jag gick där sen dröjde det till våren 2006 innan jag ens såg en skymt av henne. Int4e heller då gjorde jag något försök att kontakta henne. Vad skulle jag säga? Jag har inte ens pratat så mycket med de jag gick med i senare klasser .Jag har försökt att sluta tänka på henne men det går inte. Jag vet inte om det jag känner för henne är kärlek men något är det. Var hon än är så har hon nog det bättre än med mig.
I övrigt så har det inte blivit någon tjej i mitt liv. Enligt en bok jag läste så ska AS inte vara ett hinder för relationer men hur ska man få en relation när man inte ens vågar ta kontakt? Eller är det mobbningen som stoppar? Kanske vore det bästa att ha en flickvän med, att få någon som vet hur det är. Det enda jag verkligen vill ha hos en flickvän är en som klarar att stå ut med mig. I nuläget verkar det inte bli någon relation då det måste till att någon tar första steget och just nu kan jag inte se hur det skulle gå till. Synd eftersom jag verkligen vill ha någon att dela mitt liv med och slippa vara ensam.
Hur andra ser på AS
I större delen av mitt liv så har jag hört att det är fel på mig men jag börjar inse att det största felet jag har är helt enkelt att jag inte ser saker på samma sätt som andra gör. En vanlig term för att beskriva ”vanligt” folk är Neuro Typisk eller NT. Jag kan inte och tänker inte ens försöka sätta mig in i hur en NT ser på världen. Det är nämligen vad jag försökt gjort under så många år utan att lyckas, om nu inte en utdragen nedstämdhet kan kallas att lyckas. Mina referensramar är helt olika dom som en NT har så hur ska jag kunna se på samma sätt. Men ändå så är det det man nästan tvingas till om man ska leva i den här världen. Man blir tvingad att se den på ett visst sätt, med vissa referenser. Men inte mer. Från och med nu kommer jag att bry mig om min tolkning och sen låta andra ha sin tolkning av hur världen är. Min kanske är helt fel men det kan jag inte säga med någon säkerhet precis som ingen NT med säkerhet kan säga att deras världsuppfattning är den riktiga. Men det är riktigt för dom. Det finns viktigare saker i den här världen vi lever i en att debattera livsåskådningar, T.ex. vad vi bör göra åt kommande bristen på olja. Därmed avser jag det här dokumentet avklarat. Om det ska bli någon ordning på det hela så är det bäst att jag slutar uppdatera det och helt enkelt skapar nya artiklar när jag känner att jag har mer att berätta.
Som avslutning kan jag säga att man ska inte anta att de kriterier som finns säger allt om det de försöker beskriva. Det finns mycket mer som bara kan upplevas.
Den här artikeln finns också med på Aspergerforumet där andra har kommenterat den. Tråden är tyvärr raderad.