Sen sist jag skrev har jag funderat på mycket. Jag trivs inte där jag är nu och sanningen är att jag nog aldrig har trivts. I skolan så längtade jag till sommarlovet. På gymnasiet likandant förutom sista året då jag längtade till examen. Men sen kom examen och det fanns inget att komma förbi. Jag gick några kortare kurser i hopp om att det skulle bli bra men sen tog kurserna slut utan att det ledde till något.
Nu så har jag då jobb, ett jobb som troligen är det mest omväxlande man kan ha. Visst sitter jag på ett väldigt tråkigt uppdrag men jag tror inte det varit bättre någon annanstans. På alla andra jobb gör man ju samma saker om och om igen så det är nog inte lösningen. Sen skulle det vara kul att ha fler att prata med. Jag fick en bra kontakt med en tjej men hon slutade. Sen har jag en som jag pratar mycket med men han jobbar bara eftermiddagar så hela förmiddagen är jag ensam. Jag har svårt för att få kontakt med folk och det har de flesta andra här också.
Gällande jobb så vet jag inte ens om det finns något överhuvudtaget som jag skulle vilja göra hela tiden. Jag har gått så mycket på mina intressen förr men inget har lett någonstans och jag vet inte ens om jag har något som känns kul längre. Till och med Wow skulle bli tröttsamt om man gjorde det för länge, inte för att man kan livnära sig på det men som jämförelse.
Hur skaffar man sig en nära vän som man bara kan sitta och prata med. Inte via mejl eller chat för det blir inte så nära, utan att träffas. Intressen vore väl en lösning men jag har bara ett intressen som involverar andra människor och det ägnar jag inte ens mycket tid åt. Ingen alls egentligen. Så nere som jag är nu så är det lättare att sätta sig med Wow än med Lego eller modellflyg. Det är plågsamt att se alla delar till plan och ändå inte känna sig delaktig i det, som om de tillhörde någon annan. Om det bara kunde sluta regna.
Det här är inte baserat på någon reaktion från jobbet för ingen har sett det, inte för att jag trodde det heller. Jag har bara funderat på hur det skulle vara att arbeta någon annanstans och det verkar inte bättre utan att verkligen veta vad man vill göra vilket jag inte gör. Nä glädje och beslutsamhet är för de som är glada, jag får väl bara försöka stå ut på något sätt. Jag är så less på allting.
![[Valid RSS]](http://aspiebloggen.se/valid-rss-rogers.png "Validate my RSS feed")
Glömde skriva det att det är min dystymi som gör sig påmind igen.
Förstår hur du känner dig! (jo jag gör faktiskt det). Jag bodde en lång period i en mycket liten by med ytterst få invånare ganska många år, i princip helt ensam med bara hundarna och naturen som vän. Sedan flyttade jag till Stockholm och det var den värsta perioden i hela mitt liv. Jag har aldrig någonsin känt mig så ensam som jag kände mig där. Sveriges största stad… jo tjena…
Jag tror att om man skall komma över känslan av ensamhet så bör man först bli tillfreds med sig själv. Det är naturligtvis enklare sagt än gjort.. WoW är trevligt men ändå ganska improduktivt slöseri med tid. Ett slags flykt undan verkligheten som är hård och ofta bitter. Själv spelar jag inte MMORPG mellan maj och november. Som ett slags självbevarelsedrift.
Just nu är fokus på att bli energimässigt självförsörjande… vilket också är lättare sagt än gjort..
Hang in there…
Men om du skulle bli mer aktiv i din politiska övertygelse då? Gå på möten, träffa folk. Det är ju lite lättare att bryta isen och lära känna varandra om man har ett gemensamt intresse. Rätt vad det är så finns det en trevlig flicka..
Modellflyg och WoW är ju ingen höjdare på den fronten!
Själv så sitter jag och är skitförbannad på att ackumulatortanken jag ville ha till solvärmen inte ryms i källaren till huset jag köpt, takhöjden är 10mm för låg, 1 sketen centimeter.. nåja får titta vidare. En annan sak som också irriterar mig är att man tydligen inte får sätta upp ett vindkraftverk på tomten hursomhelst.
Wow må vara ett slöseri med tid men det är ändå trevligt. Jag kommer vilja lära mig så mycket jag kan innan expansionen så någon längre paus är inte att tänka på. Måste hitta ett bra gille också, det förra var skit.
Meningen var att den här helgen skulle spenderas med att få någon slags glädje över jobbet så jag orkar med nästa vecka, samt att spela wow. Hittills har jag inte ens funderat på något sätt att bli på bättre humör utan bara sett på första säsongen av Seven days. Såg den serien för många år sen men vet inte hur många avsnitt så nu ska jag se hela, men s2 och 3 ligger i kön. Sen blir det kanske lite wow men funderingar över livet skjuter jag framför mig.
Politik, hmm. De enda politiker som inte är idioter (borträknat en viss folkpartist) är PP och saker de arrangerar brukar jämt vara långt bort, som mötet i stockholm den 16 september. Hur ska jag närvara på sånt? Forumet finns ju men dumt som det må låta så går all min tid åt till wow. Visst blogga kan jag men jag har sällan lust och andra brukar vara så snabba att kommentera så gör man det inte samma dag har diskussionen gått över.
Vad menar du att tjejer och wow inte går ihop, jag ser jämt tjejer som spelar. Inte för att man kan veta vilket kön de verkligen har. Min karaktär är ju en tjej.
Nä inga skämt nu. I morgon måste jag fortsätta koncentrera mig djupt på ett uppdrag som är väldigt viktigt för ett företag som är väldigt viktigt för mig. Det är inte uppdraget som måste förändras utan hur jag ser på livet. Ändå känns det som bägge lär gå åt pipan om jag inte skärper mig snart.
Men jag har aldrig varit nöjd där jag är utan jämt spanat mot horisonten och någon trevlig dröm. Jag vet inte om gräset är grönare på andra sidan men eftersom jag aldrig tycks komma dit så önskar jag att jag kunde njuta av gräset på den här sidan. Det skulle bli så mycket lättare om jag slapp beta ensam.
Hoppas du hittar någon lösning för värmen.