6 comments on “Peak oil depression

  1. Hela konceptet bil känns fel då det går åt mängder med olja att tillverka en miljöbil. Nu finns det ju en djävulskt massa bilar redan som säkert går att konvertera till nåt användbart (hästvagn?). Hursomhelst så är nog ett gammalt torp en bra lösning för dig! Några hektar mark/skog och du klarar dig långt. Givetvis med egen brunn och kamin men det har ju de flesta torp redan.

  2. Jo Cornucopia har skrivit om det i några inlägg att det går åt mer olja att tillverka en bil, oavsett vilken sort, än den någonsin kommer att släppa ut under sin livstid. Med andra ord så kvittar det vilken bil man skaffar, visst det skulle kunna hjälpa mig personligen under ett tag, men inte hela världen. Nu tänkte jag mig förvisso en begagnad bil men till slut så kvittar det, bilismen kommer få att ha råd med i framtiden.

    Gällande boende så vore det bästa för min del att hitta någon kvinna som redan bor så. Inte nog med att det löser problemet med att jag är singel, jag är inte heller särskilt händig och skulle behöva handfast hjälp för att lära mig en hel del. Samt förstås att jag har en dokumenterat dålig rygg så vissa saker kan jag helt enkelt inte göra.

    Så då är frågan om jag har någon torpboende kvinnlig läsare eller om jag helt enkelt får skaffa en helt ny personlighet och börja ragga. Kul förresten med en kommentar. Det är mest skräpkommentarer jag får som fastnar i filtret fast jag vet att jag har läsare om än få.

  3. På ett sätt är ju Peak oil det mest intressanta jag någonsin fått upp ögonen för. När man väl låtit ’poletten trilla in’ första gången är man ganska intresserad resten av livet antar jag. Jag är 25 år, och antagligen kommer inte resten av mitt liv vara särskilt likt vad jag väntat mig fram tills nyligen, oavsett vad som händer. Även om inget särskilt börjar hända kommer jag ändå gå runt med ’poletten nertrillad’.

    Det som håller mig kvar i förnekelse stor del av tiden, är att alla i min fysiska omgivning förnekar det. Med några få undantag då de för en minut grips av ilska för att snabbt hoppa tillbaks till den bekväma förnekelsen. Jag kan inte umgås med någon utan att dras in i förnekelse. Jag är så uppmärksam nu att jag förstår när jag förnekar och när man har studerat ämnet så mycket som jag gjort nu (arbetslös) anser jag det rent av oansvarigt att medvetet stanna kvar i förnekelsen. Därav känner jag hur implikationen umgås => oansvarigt börjar byggas upp i mina tankar. Men samtidigt är det lika oansvarigt att inte göra något. Lite dryg situation faktiskt som är svår att förklara för närstående som i andra fall gärna lyssnar om jag skulle ha något bekymmer. På något sätt måste de ju först förstå problemet med peak oil för att kunna förstå vad som är mitt problem.

    Så det är skönt att läsa om andra som uppenbarligen har liknande tankar. Kanske är det inte så att jag ’tittat på för mycket youtube och blivit galen’ trots allt. 🙂

    Hur stor andel av era vänner/familjmedlemmar inser att det är ett problem och att vi förmodligen inte kan vänta oss business as usual? Några förslag till hur man väcker folk som har övertro till alternativ energi? Eller de som inte tror att en sån här stor händelse skulle smita förbi radarn hos media och politiker? Inte ens jag förstår hur detta kan passera obemärkt för mainstream-media, och det är mycket därför som jag inte kan förklara för andra.. jag förstår ju knappt själv.

    Gott nytt år!

  4. Media styrs av det företag som äger dem. Skriver media om peak oil så går deras aktiekurser ner vilket skulle göra dem lessna och kinkiga, och de gillar inte att vara lessna och kinkiga.

    Det finns säkert politiker som inser hur svårt läget är, betänk irak tex om du nu inte tror att det verkligen har med terrorism att göra. De flesta däremot vill inte svika företagen som ger dem deras makt och pengar och de kanske tror att de verkligen kan göra något. Men till slut kommer alla att märka att det inte går. Jag tänker skriva mer om hur jag tror det kommer att se ut då, det är inte trevligt.

    Jag vet inte hur man ska omvända förnekare. Jag är inte mycket för att debattera så min idé är just dokumentärer som Crash course och sen en diskussion om denna. Men den är 3 timmar lång och det är mer tid än man oftast har.

    Jag må vara arbetslös men jag är näsintill skuldfri och jag har inga barn. Det gör att jag inte behöver oroa mig för sånt vilket säkert många föräldrar gör. Och jag förmodar att de flesta föräldrar har barn som vill ha mycket saker och på så sätt skulle bli mer ledsna om föräldrarna tvingades spara.

    Inte heller har jag några husdjur som behöver flyttas, däremot vill jag själv inte bo hur som helst. Men om det krävs för framtiden så är jag mer flexibel. Alternativet är inte så trevligt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.